Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

The aim of this essay is, firstly, to ? through a text analysis ? compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as ?WL?) to the Swedish national curriculum ?Lpo 94?, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools.In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner?s anthroposophical and holistic worldview ? a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement ? as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy.

The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different.

Norrvikens trädgårdar utanför Båstad, skapad av Rudolf Abelin, är en park som ligger många varmt om hjärtat och det även mig. Trädgården har lidit av dålig ekonomi ända sedan den skapades och där av förfallit en hel del. Nu håller man på att utarbeta nya förslag till att kunna bringa inkomster till trädgården. Norrvikens trädgårdar var Rudolf Abelins andra trädgård i livet och han ägnade hela sin själ åt den. Det är en stor trädgård som består av flera olika delar. Trädgården är uppbyggd med en huvudaxel och två sekundära axlar.

Känslan och trovärdigheten en animerad karaktär i film eller spel förmedlar är viktig för ett bra resultat. Denna känsla och trovärdighet är dock något som är svårt att nå fram till. Med hjälp av teorier från en koreograf och dansteoretiker vid namn Rudolf Laban undersöker detta arbete om det går att lättare hitta fram till en bra karaktär. Åtta gångcykler har skapats utifrån Labans åtta rörelsekaraktäristika,  alla gestaltade med samma figur. Dessa gångcykler har sedan använts för att besvara frågeställningen om det med en neutral figur går att visa på karaktär, endast genom rörelser.

Språkvetenskapligt självständigt arbete SV1301, 15 hpSvenska språketHT 2014Handledare: Rudolf Rydstedt.

Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska språketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

Background: The Waldorf school was founded by Rudolf Steiner during the early nineties in Austria. The pedagogy is established in the antrophosofical sight of humanity, which contains focus on three watchwords when it comes to teaching. These are the will, the feeling and the thought. Purpose: The aim of this study is to investigate how teachers in three Waldorf schools are working during to the curriculum and to bring out the differences and the similarities with the municipal school. This essay is focusing on four themes and theories; artistic learning processes, gender, multimedia and environment.Method: In order to investigate this kind of teaching I choose interviewing as a method, specifically semi structured interviews. Four teachers at three different schools in Stockholm county was interviewed.

Målet är att få en bättre förståelse för hur det abstrakta måleriet uppkommit och för att göra detta möjligt har jag valt att utgå ifrån en av de abstrakta pionjärerna, Piet Mondrian. I undersökningen finns ett fokus på att ta reda på vilka hans inspirationskällor var och hur de återspeglar sig i hans konst. En diskussion och bildanalys förs kring ett antal av Mondrians målningar samt ett par jämförelser görs med konstnären Toorop. Det finns en kortare förklaring av neoplasticismen, teosofin och en sammanfattning av teosofins roll för de abstrakta pionjärerna.Det jag kommit fram till är att teosofin hade en stor betydelse för Mondrian, men inte lika stor betydelse som personerna som förmedlade den och som kom att bli inspirationskällor för honom. Enligt mig är den mest betydande målningen Evolution från tidigt 1900-tal.

Undersökningen behandlar Rudolf Abelins författarskap från slutet av 1880-talet och fram till mitten av 1910-talet. Det finns en avsaknad av forskning, om Abelin, som tar hänsyn till samtidskontexten och samtliga av hans publicerade verk. Uppsatsen åsyftar att visa hur samtliga böcker skall uppfattas som en helhet. De böcker som studeras är främst mönsterböcker i trädgårdsskötsel, men där ventileras också ett större system av idéer och värderingar. Litteraturen placeras i kontexten av den kulturkris som uppkom­mer när moderniteten gör sitt intåg i Sverige.  Modernitetskritiska rörelser, som egna­hemsrörelsen och kolonirörelsen, jämförs med de idéer som presenteras i Abelins litte­ratur, för att på så vis försöka skapa en större förståelse för hur hans såg på sin samtid och framtid.Uppsatsen påvisar att det finns stora likheter mellan Abelin och de modernitetskri­tiska rörelserna, och att det är en utveckling som skett över tid.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.

Fruit flies (Tephritidae) are serious pests that cause enormous losses for farmers in many countries. The frequent use of insecticides in controlling fruit flies in fruits and vegetable has not resulted in sustainable management of the pest. Problems associated with this complete reliance on chemical control are many residues of insecticides in crops, health problems for farmers, contamination of water and soil, insecticide resistance development and decrease in natural enemy populations. The implementation of control measures that do not imply an added burden to the environment and/or the farmers is urgent. More knowledge about the ecology of fruit flies is the basis for finding new and better ways to control this pest.

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö.Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

This thesis deals with past and present political attitudes towards the Öresund bridge. It describes the decision making process which preceded the construction of the bridge, and has a short historical introduction to it. It then presents the attitudes towards the bridge of five different political parties, all represented by regional politicians. This empirical information was obtained through interviews with politicians and literature studies. The author then analyzes the empirical information with the help of the human ecological triangle developed by Steiner, and the center-periphery theories of Wallerstein and Persson.To conclude, the author describes what the central problem is in the case of the Öresund bridge from a human ecological perspective and analyzes the empirical data collected..